Juridiken kring digital informationsförvaltning

Del 1: Introduktion – Juridiken kring digital informationsförvaltning

I ett historiskt perspektiv har informationshanteringen inom offentlig sektor genomgått en stor förändring, från att tidigare varit primärt pappersbaserad till hantering av stora mängder digital information. I allt tilltagande omfattning sker en automatisering av förvaltningen, vilket även inbegriper att rättsliga beslut fattas automatiserat (rättsautomation). Detta var under ett antal decennier ett tämligen oreglerat område. En tydlig vändning innebar 2017 års förvaltningslag, där ett generellt och uttryckligt lagstöd infördes för automatiserat beslutsfattande av myndigheter. Sedan 1 juli 2022 har även kommuner uttryckligt stöd i kommunallagen för att använda sig av automatiserat beslutsfattande (proposition 2021/22:125) som vi också kommer att beröra. Du kommer vid detta tillfälle att få anledning att reflektera och diskutera över hur du påverkas av denna lagstiftning i din verksamhet. Detta pass är något kortare i form av en introduktion.

Del 2: GDPR – allmänna dataskyddsförordningen

Vilka krav ställer GDPR på den digitala informationshanteringen i offentlig sektor och vad innebär det för din verksamhet, med andra ord hur ska du GDPR-säkra din verksamhet? På senare år har frågan om tredjelandsöverföringar fått stor uppmärksamhet, vilket kan utgöra en utmaning för hela eller delar av en verksamhet som planerar eller som redan har ”migrerat till molnet”. Den digitala tekniken med blockkedjor innebär ett nytt sätt att hantera information på ett säkert sätt, men innebär också utmaningar i förhållande till GDPR. Detta är några områden som vi kommer att behandla och diskutera i denna del av kursdagen.

Del 3: Offentlighet, sekretess, arkivlagstiftningen och öppna data-lagen

Offentlighetsprincipen är en grundbult i den svenska offentliga rätten. Den har flera viktiga funktioner i vårt samhälle såsom att motverka korruption, felaktig hantering av skattemedel, samt bidra till en effektiv förvaltning, identifiera behov av reformer med mera. Offentlig information anses också vara väsentlig för den s.k. informationsmarknaden och för främjandet av innovation. I denna del kommer vi att fokusera på handlingsoffentlighet i en digital kontext, den offentliga sektorns tillgängliggörande av data (öppna data) med mera. Vi ska också diskutera reglering som begränsar och/eller säkerställer ett förverkligande av offentlighetsprincipen i form av sekretesslagen och arkivlagstiftningen. Vad innebär sekretesslagstiftningen vid användning av sociala medier eller molntjänster? Vad menas exempelvis med meningsfull information i relation till en myndighets AI-system? Vad säger regelverket om arkivering och gallring i en digital miljö? Avslutningsvis ska vi också kort beröra upphovsrättsliga frågeställningar.

Del 4: Säkerhetsjuridiska krav – GDPR, NIS-lagstiftningen och signaturförordningen

Cyberattacker har tilltagit under pandemin, men har nu även fått ökad aktualitet på grund av kriget i Ukraina. För närvarande anses cyberattacker utgöra ett de största hoten mot säkerheten i Sverige. De säkerhetsproblem som den digitala tekniken har fört med sig, har föranlett reglering på såväl EU-nivå som i nationell, svensk rätt. Detta pass har till syfte att ge dig en överblick och uppdatering över det regelverk som finns i bland annat GDPR rörande skydd för personuppgifter, den så kallade NIS-lagstiftningen (Network Information Security) som rör skyddet för samhällsviktiga tjänster samt eIDAS-förordningen (signaturförordningen) som reglerar betrodda tjänster såsom exempelvis e-signaturer och stämplar. Vilka handlingar kan och bör undertecknas digitalt? Vi kommer att diskutera vilka utmaningar och möjligheter som den dynamiska säkerhetsjuridiken kan innebära för den digitala informationshanteringen i offentlig sektor. Vilka krav finns exempelvis på incidentrapportering? Vad gäller om användning av privat bank-id i tjänsten och vad innebär den föreslagna regleringen om betrodda tjänster för din verksamhet?